Och så har vi kommit till årets mörkaste helg för mig. Alla Helgona helg. Jag saknar de som inte finns kvar hos mig. Min mamma som gick hastigt bort för 3 år sen och min lilla son Jonatan som gick bort för 14 år sen. Det går inte en dag utan att ni är med i tanken. Sorgen och saknaden är mäktiga känslor. Med åren blir de mera hanterbara. Smärtan blir på något vis mjukare men de finns där. Men det är ju så att vi ska inte glömma utan vi måste lära oss leva vidare utan våra kära. Komma ihåg de lyckliga minnen.
Ni fattas mig......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar